Slaget vid Stäket, 300-årsjubileum

Bättrad den 2019-08-30 kl. 09:47 Inledning; 19-08-29 kl. 15:19 bild fartyget Kung Karl; 19-08-21 text; bild Karl XII galär; 19-08-20 bild Karolinska gravkoret; bild strid Danmark-Norge; 19-08-19 bild karoliner; bild monumentet; 19-08-16 bild karta; 19-06-04 bild galär; bild fältläger; 19-08-13 bild karolinerna skjuter. Denna artikel publicerades första gången den 2019-08-11 kl. 19:50 på www.amorism.cc.

Denna artikel avses att kompletteras med text och ännu flera bilder.

Klicka på bilder så förstoras de.
Trevligt att även här kunna bidra genom att 
jag bär mina egna 1700-tals dräkter.

Inledning. Slaget vid Stäket, egentligen Baggensstäket, den 13 augusti 1719. Ryssarna försökte invadera eller åtminstone härja. Svenskarna lyckades återta kontrollen i området och Stockholms södra infart. (Enligt amorism finns rättfärdiga konflikter respektive orättfärdiga konflikter. Amorism har unika och viktiga definitioner av begreppen rättfärdighet, egoism och gruppegoism. Sådant är viktigt för att bättre bedöma konflikter och för att bättre förstå olika människors attityder. Enligt amorism är det aldrig det mest rättfärdiga att skada någon. Men ibland måste man skada om man vill försvara liv eller annat. De nämnda amoristiska definitionerna sammanfattas kortfattat i amoristiska trosbekännelsen; för djupare förståelse anbefalls de länkade artiklarna u denna artikel eller helst boken Amorism (stöd oss ekonomiskt till utgåva 2 som blir ännu bättre). Varje människa får rannsaka sig själv. Sådana bedömningar är viktiga, men inte självklara. Andra individer, andra läror, andra partier, andra religioner och andra kulturer än amorism har andra definitioner och andra bedömningar av gott och ont, rättfärdighet, synd etc.. Bedömningar om sådant (gott och ont etc.) påverkar varje samhälle mycket.) Min privata tro: jag är glad för att våra svenska förfäder och deras vänner lyckades försvara Sverige och vår frihet. Många håller med mig om det. Det var trevligt att möta finska, estniska, norska och ryska vänner nu i fredstid.

Karoliner (Sveriges soldater) skjuter 
med musköter.

Sedan stormaktstiden och ännu längre tillbaka och på grund av kung Karl XII's försvarskrig vid den tiden hade Sverige fiender. Då var Ryssland, Danmark-Norge, Polen-Litauen och Sachsen fiender. Den Svenska hären bestod främst av svenskar och finnar. Efter de fleråriga försvarskrigen och pesten var Sverige mycket fattigare än under den föregående stormaktstiden. Och stridskraften var  nedsatt. Detta utnyttjades av Sveriges motståndare. Ryska flottan härjade och brände utmed Sveriges kuster. Baggensstäket ligger i Nacka kommun och är sundet mellan Skogsö (i Saltsjöbaden) och Saltsjö-Boo. Södertälje sluss byggdes inte förrän år 1806. Så Baggensstäket var Östersjöns södra och lilla inlopp till Stockholm, Sveriges huvudstad. 

Här sitter jag (författare, reporter och fotograf) 
framför karoliner på Skogsö den 2019-08-11. 
De bär musköter, pikar och värjor.

Karl XII's syster Ulrika Eleonora d.y. hade låtit kröna sig till Sveriges drottning efter Karl XII's död. Men riksdagen hade då inskränkt hennes makt kraftigt, jämfört med Karl XII. Den enväldiga monarkin blev nämligen avskaffad. Den nya tiden kallades frihetstiden. År 1766 infördes i Sverige (världens första?) tryckfrihetsförordning och offentlighetsprincipen. Prästen Anders Chydenius ledde genomdrivandet av dessa lagar. Frihetstiden varade fram till kung Gustav III's statskupp år 1772 då han stärkte monarkins makt, vilket många i allmänheten inte motsatte sig. (Men somliga i adeln ogillade det.)

Fältläger

Bild på karolinskt fältläger på Skogsö den 2019-08-09. På markerna i närheten streds det. I närheten ligger sundet Baggensstäket, även kallat Stäket.

Frankrike gav en galär till Karl XII

År 1703 erövrade Ryssland en Svensk befästning i Ryska viken. Ryssarna byggde där den nya staden S:t Petersburg. De hade nu hamnar i Östersjön. Där byggde de fartyg t.ex. galärer. Galärer kunde ha upp till 200 man ombord. Galärer kan drivas med roddare. Galärer är lättare att manövrera än segelfartyg. Galärer är inte så djupgående. Därför är de lämpade för kustflottor. Sverige hade då knappt någon kustflotta att räkna med; t.ex. mycket färre galärer eller liknande än vi hade behövt. Vi hade större fartyg, nämligen "linjeskepp" à la Kronan,

Skeppet Kung Karl eller Konung Karl.
Fartyget hade 96 till 108 kanoner.

Vasaskeppet, Kung Karl (se bild). Men de var främst lämpade för strid på djupare vatten än många kustnära områden eller för landsättning av soldater i hamnar. Först efter att rysshärjningarna upphört år 1721 byggdes en svensk kustflotta upp. År 1756 läts armén leda den. Den hette Arméns flotta. Den var ett mellanting mellan flottan (högsjöflottan) och armén. Alltså ägnad att landstiga och strida på grunda vatten och landstiga i svårare terräng. Och strida på land. Sverige behöver detta eftersom vi har lång kust.

Strid mellan Danmark-Norges soldater och 
karoliner förekom, men kanske inte vid 
Baggensstäket år 1719.

Ryssarna härjade utmed Sveriges kuster i Östersjön och Bottniska viken. Främst drabbades Finland, vilket ockuperades av Ryssland sedan år 1714. Finland hade tillhört Sverige sedan 1200-talet(?). Ryssland använde upp till 140 galärer, plus upp till 100 mindre båtar (roddbåtar), plus några ännu större krigsfartyg. Totalt ca 40 000 ryssar deltog i härjningarna av Sveriges kuster år 1719 – 1721. Ryssarna hade stort numerärt överläge i många av striderna. År 1721 slöts freden i Nystad mellan Sverige och Ryssland. Det var en relativt fördelaktig fred för Sverige, men förlusten av Baltikum och några delar av östra Finland befästes. Ryssland avslutade sin ockupation av övriga Finland som åter blev Svenskt. Stora nordiska kriget (år 1700 – 1721) avslutades.

Karolinska gravkoret.

Efter Karl XII's död leddes Sveriges försvar främst av drottning Ulrika Eleonoras make Fredrik av Hessen-Kassel (Sveriges blivande kung Fredrik I). Ryska fartyg hade under något år härjat och bränt utmed Svenska kusten. De brände och/eller plundrade norr om Stockholm (i tidsordning?) bland annat : Öregrund och Östhammar. De försökte bränna Gävle, men lyckade inte tack vare försvaret. Bilden visar att jag och de tidsenligt klädda ryska soldaterna tar av våra hattar i kyrkan och hedrar de hädangångna svenska kungligheterna. Vi står bredvid trappan ned till Karl XII's grav. Ryssarna tittar på Fredrik I's och Ulrika Eleonoras gravar. Tack för vänligheten!

Wira bruk 2019-08-09. Här lärde sig 
svenskarna smida ännu bättre av smeder från 
Solingen i Tyskland. Detta stora bruk 
härjades inte. Men ca 50 andra härjades.

Därefter brändes Norrtälje. Södra avdelningen härjade, brände och plundrade i Stockholms skärgård, nämligen (i tidsordning?) bland annat: Yxlan, Blidö, Ljusterö, Norröra. Söderöra, Djurö, Runmarö samt herrgårdarna: Brevik, Fågelbro, Boo och Beatelund. Därefter Gålö, Ornö, Muskö och Utö. Slaget vid Baggensstäket skedde i sjön och på stränderna däromkring (alltså på Skogsö i norra Saltsjöbaden och i sydöstra Boo). Första anfallet gjordes den 16 juli, men ryssarna drevs tillbaka. Men de brände herrgårdarna Boo och Beatelund. Då förstärktes försvaret av Baggensstäket: skutor sänktes i sundet och bommar, alltså stockar utplacerades för att blockera sundet, mindre skansar förstärktes eller nybyggdes. Åtminstone en mindre skans byggdes vid krogen på Skogsö. (En sk. redutt, alltså en mindre befästning byggdes på Skogsö, men inte förrän strax efter segern.) Efter att ryssarna stoppats på Baggensstäket första gången anföll den 21 Juli 4000 av dem Södertälje. Delar av Södertälje brändes innan de drevs bort. Den 23 Juli brändes Trosa, 24 juli Nyköping. Den 30 juli brändes Norrköping. 

Baggensstäket

Karta visar Baggensstäket m.m.. Öster om 1 
ligger Kyrkogårdsudden. Korset visar Boo 
gamla kyrkogård. Öster om Baggensstäket 
låg under slaget troligen större svenska 
krigsfartyg som seglat in via Skurusundet.

Jag beskriver kortfattat i denna artikel strider den 13 augusti 1719. Några av striderna på Skogsö återskapades den 2019-08-11. Sjöstriderna återskapades inte. Nåväl, i början av augusti 1719 återförenades de norra och södra ryska styrkorna och samlade sina krafter. Den 13 augusti angrep de återigen Baggensstäket. Nu landsteg (3600 eller 6000) ryska soldater, främst på Skogsö. Svenskarna lyckades totalt leverera ca 1200 soldater till området, främst från en bataljon ur Södermanlands regemente under von Dalheim. 

Modell av en svensk Galär 
på museet Hamn. 

Mot slutet av striden på kvällen kom en andra bataljon från Södermanlands regemente under Rutger Fuchs (och trupper från Västmanlands regemente och Dalregementet?). Det avgjorde Svenskarnas seger vid Baggensstäket. Ett stort skydd var den större skansen på berget i Boo, vilken ryssarna inte vågade komma alltför nära, men som de besköt och även angrep från land. Lokalbefolkningen deltog troligtvis mycket i striderna vid Baggensstäket. På den tiden fanns många stridsvana äldre svenskar. Även kvinnor, barn och invalider kan ha hjälpt på många sätt. På Skogsö skedde de främsta markstriderna. Beskjutning med artilleri och musköter från svenska fartyg (galärer och skottpråmar) bidrog till segern. Galärer användes även för transport av soldater. De svenska galärer som användes var troligen 20 – 30 meter långa, se bild. Galärer var inte djupgående, endast ca 1,5. Därför kunde de fara igenom det grunda Baggensstäket och andra ställen (t.ex. i Stockholms skärgård). Även ryssarna använde galärer för sina härjningar. Galärer hade segel. Tack vare att de hade åror så kunde de manövrera skickligt även utan segel. Ca fem svenska galärer kan ha deltagit. Skeppsbyggmästaren Charles Sheldon byggde sådana. Charles var född i Sverige. Fadern var engelsman och skeppsbyggmästare. Charles och hans bror Francis d.y. främjade det svenska skeppsbyggeriet mycket.

Monumentet på Skogsö. Platsen visas 
på kartan. Det är den lilla suddiga 
punkten väster om Ms. Söder om 
den gamla kyrkogården.

Efter att ryssarna drivits bort så besköt de den 15 augusti Vaxholms fästning, som var mycket mindre än nuförtiden. Fästningen besvarade beskjutningen varefter ryssarna lämnade. Fästningen ligger ca 12 kilometer fågelvägen norr om Baggensstäket. Men det är mycket längre sjövägen. Slutsats: Hade vi inte lyckats att hjältemodigt avvärja härjningarna och sluta fred så hade Sverige troligen inte funnits eller endast varit en lydstat. 

Symbol för amorism®
och Amoristerna.

Referenser och Länkar till andra artiklar på www.amorism.cc. I en av länkarna kan du läsa om boken och helst köpa den. Även artikel om hur du ger gåvor till Amorism.

Dessa länkar förklarar mera om amorism.

Vänliga, amoristiska* hälsningar till alla från Fredrik och Amoristerna!

Filosofen, grundaren och ledaren (biskop) för Amoristerna, kyrkan för amorism®.

*Amoristisk hälsning betyder att man önskar total lycka till alla. Även när man inte kan förverkliga denna önskan.