Jämför olika religioner och filosofier

Bättrad den 2021-05-26 Jag tror istället för Vi tror. 2018-05-25 kapitel 2.2; 18-01-23 kapitel 9 Människovärde; 18-01-11 kapitel 1; likhetsfundamentalism; 18-01-10 kapitel 3 Gud, vision; kapitel 6 Rättfärdighet;18-01-09 kapitel 3; Inledning; 18-01-08 kapitel 5 om kärlek; 18-01-05; Dygder, heliga principer, grundpelare eller dylikt. Denna artikel publicerades första gången den 2017-12-28 kl. 12:42 på www.amorism.cc. Denna artikel avses att utvecklas.

Inledning
Välkomna till Amoristerna! Vi möts och försöker jämföra amorism, kristendom, judendom, islam, hinduism, buddism, humanism, Nya världsordningen (FN). Genom samtal jämför vi de nämnda religionernas/ filosofiernas heliga (främsta) skrifter. Detta skulle kunna vara mycket stort arbete. Därför behandlar denna artikel inte de många olika varianterna av religionerna/ filosofierna. Man bör enligt amorism behandla jämförelserna med de amoristiska dygderna, alltså med: artighet, ödmjukhet, vetenskaplighet, yttrandefrihet etc.. Amorism (läran) och boken Amorism underlättar denna jämförelse. Ty amorism förklarar begrepp bättre för mänskligheten; t.ex. begrepp som rättvisa, diskriminering, värde, politik, helighet, religion och kyrka. Rubriker nedan visar de olika jämförelse-punkterna. (Jämförelserna bygger på idéer om specifika jämförelsepunkter som förklaras i boken Amorism.) Om helig skrift saknas så jämförs annat. Obs., amorism bygger inte på jämförelse med andra läror, filosofier och religioner.

Jämförelsepunkter
1. Helig/främsta skrift
1.1 Amorism
1.2 Kristendom
1.3 Islam
1.4 Judendom
1.5 Hinduism
2. Trosbekännelse (huvud-symbolum)
2.1. Amorism
2.2. Kristendom
2.3. Islam
2.4. Judendom
2.6. Buddhism
2.7. Humanism
3. Gud, vision och/eller yttersta mål
3.1. Amorism
3.2. Kristendom
3.5. Hinduism
3.6. Buddhism 
3.7. Humanism
3.8. Nya världsordningen
4. Dygder, heliga principer, grundpelare eller dylikt
4.1. Amorism
4.2. Kristendom
4.3. Islam
4.6. Buddhism
5. Förhållande till kärlek, yttrandefrihet och vetenskap/vetenskaplighet
5.1. Amorism
5.2. Kristendom
5.3. Islam
5.4. Judendom
5.7. Humanism
5.8. Nya Världsordningen
6. Rättfärdighet
6.1. Amorism
7. Synd
8. Förhållande till lag, domar och straff
9. Människovärde
9.1 Amorism
9.2. Kristendom
9.3. Islam
9.4. Judendom
9.7. Humanism
9.8. Nya Världsordningen
10. Referenser och länkar till andra artiklar
____________________________________

1. Helig/främsta skrift

1.1. Amorism.

De två främsta skrifterna i amorism är: 1. Trosbekännelsen. Trosbekännelsen beskriver amorism bra.  2. Den heliga boken Amorism. Boken är skriven av mig Fredrik Vesterberg. Vi amorister menar inte att boken är fullkomlig. Men den är en unik och viktig enhet av viktiga (och unika) idéer. Vi tror att Gud skulle godkänna boken som viktigt (och unik) information till mänskligheten (t.o.m. att den  är profetisk). Boken är bra, men den kan bli ännu bättre. Vi arbetar med glädje för det. Vi läser även Bibeln ibland. Men den, andra texter och nutida psykologi, men sådant förklarar inte viktiga begrepp tillräckligt bra. Flera s.k. heliga skrifter i andra religioner innehåller svåra och farliga eller pinsamma idéer som somliga ärliga och troende med rätta försöker bortförklara eller omtolka. Vi har hittills inte hittat någon sådan idé i boken Amorism. Enligt amorism bör hela världen utbildas om amorism; helst även omvändas till amorism. Enligt Amorism kan det ibland vara viktigare att utbilda om annat än amorism. Förnuftet avgör alltså när utbildning om amorism är lämpligt. Amorism vill inte förbjuda någon annan lära. Men amorism förklarar att alla individer diskriminerar varandra och varandras läror; även om somliga inte inser det och inte erkänner det.

1.2. Kristendom.

Kristendomens heligaste skrift är Bibeln. Bibeln sägs vara skriven av människor. Några anser att Bibeln är Guds ofelbara ord. Men de flesta kristna anser att Bibeln är Gudomligt inspirerad, även om den inte är ofelbar. Amorism är inspirerad av Jesu Kristi budskap om kärlek. Tyvärr nämns inte välvilja i Bibeln, Koranen och många andra skrifter utanför amorism. Enligt Bibeln bör hela världen utbildas om Kristus och kristendom; helst även omvändas till kristendom. Andra Läror, filosofier och religioner har inte denna prioritet. 
Nya testamentet är de kristnas fokus i Bibeln. Enligt Nya testamentet är det främst Gud som sägs komma att belöna respektive straffa. Det skiljer kristendom från lagar och lagreligioner, där människor ska utföra Guds/"Guds" straff (respektive belöningar).

1.3. Islam.

Islams heligaste skrift är Koranen. Somliga muslimer anser att Koranen är Guds ofelbara ord. Enligt Koranen bör hela världen utbildas om islam och Koranen, helst omvändas till islam. Andra Läror, filosofier och religioner har inte denna prioritet. (Somliga andra idéer är t.o.m. straffbara enligt Koranen och islam.)

1.4. Judendom.

Judendomens heligaste skrift är Tanach (vilken motsvarar ungefär Gamla testamentet i Bibeln).

1.5. Hinduism.

Hinduism har olika skrifter i den omfattande litteratur som kallas Veda. Hinduism är egentligen flera olika religioner. Men vissa likheter finns mellan många hinduiska religioner.

1.6. Buddhism.

1.7. Humanism.

Humanism är ett mångtydigt begrepp. Men ordet humanism antyder att människan sätts i centrum, snarare än någon Gud. Men somliga humanister är gudstroende. Det finns olika humanistiska samfund med olika tolkningar av vad humanism är.  

1.8. Nya världsordningen (FN).

Förenta nationernas (FN's) stadgar är främst, alltså FN-stadgarna. Över FN-stadgarna står endast säkerhetsrådets fem permanenta medlemmar, Ryssland, USA, Frankrike, Storbritannien och Kina. FN's mänskliga rättigheter ingår i FN-stadgarna. Enligt stadgarna ska hela världen utbildas om FN-stadgarna och FN's mänskliga rättigheter. Andra Läror, filosofier och religioner har inte denna prioritet. (Somliga andra idéer är t.o.m. straffbara enligt FN.)

2. Trosbekännelse (huvud-symbolum)

2.1 Amorism.

Amoristernas trosbekännelse sammanfattar det viktigaste i amorism 
och boken Amorism. (Amorism har kanske världens mest förklarande trosbekännelse. Åtminstone mera förklarande än de andra 

världsreligionerna.) Amoristernas trosbekännelse nämner de dygder som amorism anser vara heliga t.ex. välvilja, kärlek, sanning, förlåtelse, yttrandefrihet, artighet, vetenskaplighet. Därför nämns de i vår trosbekännelse. Det viktigaste för att leda dygderna tros enligt amorism vara total välvilja, vilket förklaras kortfattat i trosbekännelsen. Total välvilja är den främsta dygden. Även begreppet kärlek förklaras i trosbekännelsen. Trosbekännelsen säger även att amorism är kravlös utbildning om viktiga och heliga dygder. Länk: trosbekännelsen.

2.2. Kristendom.

Kristendom anses traditionellt ha tre trosbekännelser. Apostoliska trosbekännelsen är äldst och kortast av de trosbekännelser som fortfarande används i de mest dominerande varianterna av kristendom. De andra vanligaste trosbekännelserna är Nicenska respektive Athanasianska trosbekännelsen. Dessa tre trosbekännelser handlar till skillnad från Amoristernas trosbekännelse främst om Gud. Amoristernas trosbekännelse förklarar även om de oerhört viktiga begreppen kärlek, rättfärdighet m.fl..

Apostoliska trosbekännelsen
Amorism använder inte denna trosbekännelse. Denna trosbekännelse handlar om Jesus och Gud. Men tyvärr inte om vad det innebär att vara rättfärdig, kärleksfull och kristen, (och amorist).

Jag (Πιστεύω) tror på Gud Fader Allsmäktig, himmelens och jordens skapare. 

Jag tror ock på Jesus Kristus,
hans enfödde Son, vår Herre, 
vilken är avlad av den heliga Ande, 
född av jungfrun Maria, 
pinad under Pontius Pilatus, 
korsfäst, död och begraven, 
nederstigen till dödsriket, 
på tredje dagen uppstånden igen ifrån de döda,
uppstigen till himmelen, 
sittande på allsmäktig Gud Faders högra sida, 
därifrån igenkommande till att döma levande och döda.
Jag tror ock på den helige Ande,
en helig allmännelig kyrka,
de heligas samfund, syndernas förlåtelse, 
de dödas uppståndelse och ett evigt liv.

Nicensk-konstantinopolitanska trosbekännelsen från år 381.
Amorism är inte beroende av Bibeln och av andra kyrkors läror och trosbekännelser. Amorism bygger på amoristiska visionen och min Fredrik Vesterbergs tolkning av den. Amorism är inte ens beroende av teologi och förklaringar om Gud. (Men amorism är öppen för egen teologi.) Röd text nedan (i den Nicensk-konstantinopolitanska trosbekännelsen) är mina förslag eller markeringar där alternativa översättningar (eller versaler) finns jämfört med det grekiska originalet. Röd text som står efter initialerna FV är mina förslag. Den Nicenska trosbekännelsen är kortare. Den är från år 325. Den Nicensk-konstantinopolitanska (i någon variant) accepteras av de flesta kristna, närmare bestämt av de •ortodoxa, •katolska och •evangeliska (t.ex. lutherska och anglikanska) kyrkorna.

Vi jag (Πιστεύομεν) tror på en Gud, FVallsmäktig Fader, skapare av himmel och jord, av allt vad synligt och osynligt är. Och på en Herre, Jesus Kristus, Guds enfödde Son, född av Fadern före all tid, ljus av ljus, Gud av Gud, sann Gud av sann Gud, född och icke skapad, av samma väsen som Fadern, på honom genom vilken allting FVskapades är skapat; och för oss människor och för vår frälsnings skull har nedstigit från himmelen. Och han har antagit kött genom den Helige Ande av jungfrun Maria och blivit människa. Han har FVock blivit korsfäst för oss under Pontius Pilatus, lidit och blivit begraven. På tredje dagen har han uppstått FVenligt efter skrifterna och uppstigit till himmelen. Han sitter på Faderns högra sida och skall igenkomma i härlighet för att döma levande och döda, och på hans rike skall icke vara någon ände.

Och på den Helige Ande, Herren och Livgivaren, som utgår av Fadern och Sonen, som FVtillsammans (/tillika) med Fadern och Sonen tillbeds och förhärligas (äras?) och som har talat genom profeterna. Och på en helig, katolsk (/allmännelig) och apostolisk kyrka.

Vi Jag (Ὁμολογῶ ) bekänner ett enda dop till syndernas förlåtelse och förväntar de dödas uppståndelse och (μέλλοντος αἰῶνο) FVlivet i den kommande världen (epoken) den kommande världens liv. Amen

Athanasianska trosbekännelsen.
Numreringen av satserna är modern, icke ursprungligt idé. Amorism använder inte denna trosbekännelse. Denna trosbekännelse handlar om att man måste ha specifik tro på Jesus och Gud. Men den informerar tyvärr inte om vad det innebär att vara rättfärdig, kärleksfull och kristen, (och amorist).

1) Var och en, som vill bli salig, måste först av allt ha den allmänneliga kristna tron. 2) Men den, som inte bevarar den oförändrad och oförfalskad, går med säkerhet evigt förlorad.
3) Men detta är den allmänneliga kristna tron, att vi dyrkar en enda Gud i tre personer och tre personer i en enda gudom, 4) i det att vi varken sammanblandar personerna eller söndrar det gudomliga väsendet.
5) En är nämligen Faderns person, en annan Sonens och åter en annan den Helige Andes.
6) Men Faderns och Sonens och den Helige Andes gudom är en enda, lika i ära och lika i evigt majestät.
7) Sådan Fadern är, sådan är Sonen och sådan även den Helige Ande.
8) Oskapad är Fadern, oskapad Sonen och oskapad den Helige Ande.
9) Omätlig är Fadern, omätlig Sonen och omätlig den helige Ande.
10) Evig är Fadern, evig är Sonen och evig den helige Ande, 11) och likväl inte tre eviga, utan en enda evig, 12) såsom inte heller tre oskapade eller tre omätliga, utan en enda oskapad och en enda omätlig.
13) Sammalunda är Fadern allsmäktig, Sonen allsmäktig och den Helige Ande allsmäktig, 14) och likväl inte tre allsmäktiga, utan en enda allsmäktig.
15) Så är Fadern Gud, Sonen Gud och den Helige Ande Gud, 16) och likväl inte tre Gudar, utan en enda Gud.
17) Så är Fadern Herre, Sonen Herre och den Helige Ande Herre, 18) och likväl inte tre Herrar, utan en enda Herre.
19) Ty såsom vi av den kristna sanningen nödgas att bekänna varje person för sig både såsom Gud och Herre, så förhindras vi av den allmänneliga kristna tron att nämna tre Gudar eller Herrar.
20) Fadern är av ingen gjord eller skapad eller född.
21) Sonen är av Fadern allena – inte gjord eller skapad – utan född.
22) Den Helige Ande är av Fadern och Sonen – inte gjord eller skapad eller född – utan utgående.
23) Därför är det en enda Fader, inte tre Fäder, en enda Son, inte tre Söner och en enda Helig Ande, inte tre Heliga Andar.
24) Och bland dessa tre personer är ingen den förste eller den siste, ingen den störste eller den minste, 25) utan alla tre personerna är sinsemellan lika eviga och lika stora, så att i allt, såsom ovan sagts, de tre personerna bör dyrkas i en enda gudom och den enda gudomen i de tre personerna.
26) Den, som vill bli salig, han skall tänka så om de tre personerna i gudomen. 27) Men det är för den eviga saligheten nödvändigt att även fast tro, att vår Herre Jesus Kristus har blivit kött.
28) Så är det en rätt tro att vi tror och bekänner, att vår Herre Jesus Kristus, Guds Son, är i lika mån Gud och människa.
29) Gud är han såsom född av Faderns väsende före all tid, och människa är han såsom född av moderns väsen i tiden.
30) Helt och fullt Gud och helt och fullt människa med förnuftig själ och mänsklig kropp.
31) Jämlik Fadern efter den gudomliga naturen, ringare än Fadern efter den mänskliga naturen.
32) Och fastän han är Gud och människa, är han likväl inte två, utan en enda Kristus.
33) Men en enda är han, inte så att den gudomliga naturen förvandlats till mänsklig, utan så att den mänskliga naturen antagits av Gud.
34) En enda är han, inte så att naturerna sammanblandats, utan så att personen bildar enheten.
35) Ty liksom den förnuftiga själen och kroppen bildar en enda människa, så utgör Gud och människa en enda Kristus, 36) vilken har lidit för vår frälsnings skull, nedstigit till dödsriket, uppstått från de döda, 37) uppstigit till himlarna, sitter på Faderns högra sida och skall därifrån komma igen till att döma levande och döda.
38) Vid hans tillkommelse har alla människor att uppstå med sina kroppar, och de skall avlägga räkenskap för sina gärningar:
39) Och de som gjort gott skall ingå i det eviga livet och de som gjort ont i den eviga elden.
40) Detta är den allmänneliga kristna tron; den som inte troget och fast tror den, kan inte bli salig.

2.3. Islam.

Islams trosbekännelse är den kortaste av trosbekännelserna (som nämns i denna artikel): Det finns ingen gud förutom Gud och Muhammed är Guds profet.

2.4. Judendom. 

Somliga judar anser att judendom inte har någon trosbekännelse. Andra judar menar att några citat ur 4:e och 5:e Moseböckerna i Tanach är den judiska trosbekännelsen. (Tanach är ungefär samma text som Gamla testamentet.) Dessa texter visar att specifik lag är viktigt att följa och att Gud vill att man följer specifik lag.  Dessa texter informerar inte om vad kärlek är. Skillnad: Amorism handlar inte främst om att följa någon specifik lag. Amorism är främst att 1. ha eller åtminstone om att 2. utbilda om de amoristiska dygderna, varav total välvilja är främst. Amorism är mycket försiktigt med att uttala sig detaljerat om Guds vilja.

2.5. Hinduism

2.6. Buddhism

2.7. Humanism

Humanism är ett mångtydigt och otydligt begrepp som betonar människans betydelse. Måste inte betyda ateism eller agnosticism.

2.8. Nya världsordningen (FN)

3. Gud, vision och/eller yttersta mål

Det är fel att tro att alla religioner/ filosofier har samma mål. Dessutom: olika religioner kan ha olika sätt att bedöma (eller t.o.m. belöna eller straffa) vad som är rätt respektive fel. Dessutom, ihågkom att olika religioner/ filosofier har olika vägar till sina mål. Det kan alltså vara mycket stora skillnader mellan hur individer respektive samhällen påverkas av en religion/ filosofi jämfört med en annan religion/ filosofi. (Man bör alltså inte tro att likhetsfundamentalism kan ersätta sanning och det heliga, t.ex. amorism.)

3.1. Amorism.

Boken Amorism förklarar mera än detta. Trosbekännelsen sammanfattar hur amorism förhåller sig till Gud och vad amorism tror om Gud. Amorism bygger inte på förklaringar om Gud. Men amorism har en en teologi (som kan uttryckas t.ex. genom någon sorts treenighet, nämligen treenighet i harmoni och amoristisk dygdighet). Amorism bygger inte på att tillbe någon gud eller något helgon. Men de amorister som vill får gärna tillbe och/eller meditera. Amorism är mycket inspirerar av det paradoxala och unika i Jesu Kristi idé att vända andra kinden till om man blir slagen och att älska sina fiender (Matteus 5:38 - 48); obs., detta måste tolkas amoristiskt för att inte missförstås. Det som "bevisar" att även Gud (om Gud finns) är helhjärtad amorist är att han låter onda, goda, rättfärdiga och syndare leva. Det amoristiska "gudsbeviset" är även att det finns många goda möjligheter för alla; i synnerhet om vi människor och skapelsen accepterar och förverkligar dessa möjligheter. Amorism tror att Jesus Kristus kan vara en god förebild (om han förstås amoristiskt). Amorister får tro, men måste inte tro att Jesus Kristus är Gud eller Guds son.

Amorism ger inga garantier om liv efter detta. Amorism t.o.m. varnar för läror som talar alltför självsäkert om Guds vilja och framtiden och liv efter detta. Men amorism tror ödmjukt att världen blir bättre om flera som är amorister, åtminstone om flera lär sig amoristisk filosofi.

3.2. Kristendom

I kristendom helgas Gud. Jesus Kristus anses vara Gud (enligt den kristna treenigheten som beskrivs i den Athanasianska trosbekännelsen i denna artikel), eller åtminstone den främsta profeten som förklarar Gud för mänskligheten. De rättfärdiga, alltså de som tror på och efterlever Jesu budskap kommer till himlen, i liv efter detta. De som inte tror dör (eller t.o.m. kommer till helvetet).

3.3. Islam

I islam helgas Gud (Allah). Muhammed anses vara den främsta profeten (och sista) som förklarar Gud för mänskligheten. De rättfärdiga, nämligen de som efterlever hans budskap (lagarna i Koranen) kommer till himlen, i liv efter detta. De som inte tror dör (eller t.o.m. kommer till helvetet).

3.5. Hinduism

I hinduism dyrkas flera Gudar. korrigera denna text

3.6. Buddhism

Buddhism bygger inte på någon tro på Gud. Målet är nirvana, alternativt att återfödas som buddha. korrigera denna text

3.7. Humanism

Humanism menar att människan är främst, inte Gud och andra varelser. Somliga humanister är gudstroende. Andra är inte gudstroende. Samfundet Humanisterna i Sverige är ateistiskt (eller agnostiskt).

3.8. Nya världsordningen

Förenta Nationerna (FN) leds av Säkerhetsrådet. Det utgörs främst av de fem permanenta medlemsstaterna: USA, Ryssland, Kina, Frankrike och Storbritannien. Var och en av dessa stater kan göra nästan vad som helst inom sina territorier. Dessa permanenta medlemmar ska delta i möten med varandra. FN's mål är att styra världen och skapa samtal (och helst främja fred) mellan Säkerhetsrådets permanenta medlemmar. FN ska utbilda världen om FN och FN-stadgarna. Däri ingår demokrati. Men FN och Säkerhetsrådet är inte demokrati. Det är snarare oligarki eller autokrati, vilket visas i artikeln om Säkerhetsrådet.

4. Dygder, heliga principer, grundpelare eller dylikt

4.1. Amorism.

Amorism har ca 15 dygder, även kallade heliga principer. De står i trosbekännelsen. Boken Amorism förklarar dygderna: att idka dygderna är viktigare än annat i amorism. Bön, sakrament och handlingar i livet som saknar amoristisk dygdighet tros ofta vara av lägre värde, (eller ibland t.o.m. kontraproduktivt). Amorism menar att visionen och dygderna är det viktigaste i amorism.  Boken förklarar att det är tyvärr är vanligt att dygder som total välvilja, artighet, yttrandefrihet, nåd, sanning, förlåtelse, vetenskaplighet, sanning m.fl. ignoreras. Amorism menar att alla även icke-amorister bör påminnas (emellanåt) om sådana dygder. Amorism betonar artig yttrandefrihet, inte förtal. Enligt trosbekännelsen den 2017-10-03 står t.ex. följande om de amoristiska dygderna: 
13Amorism är främst en lära som utbildar om: 1. Amoristiska visionen; 2. total lycka; 3. dygderna; främst total välvilja; 4. trosbekännelse (som sammanfattar läran); 5. övrigt i läran, boken Amorism. 14Amorism (läran) är så gott som kravlös och skiljer sig därigenom från många andra idéer, många religioner och politik.

31Amoristiska och heliga dygder är: ●välvilja (helst total välvilja); ●kärlek; ●artighet; ●sanning; ●nåd; ●förlåtelse; ●ödmjukhet (respekt och självuppoffring); ●empati; ●ordning; ●vishet; ●helighet; ●styrka (mental och fysisk); ●frihet; ●yttrandefrihet; ●vetenskaplighet; ●makt (styrka, frihet, ansvar och konflikt, helst rättfärdig). 32Rättfärdighet är att ha total välvilja och att helga de övriga amoristiska dygderna; inga andra handlingar och dygder måste idkas. 33För att vara rättfärdig måste övriga amoristiska dygder endast helgas, men inte alltid förverkligas. 34Ju mera rättfärdig en person är desto mera förverkligar den de amoristiska dygderna. 35Amorism (total välvilja) är den heligaste dygden; och den enda dygden som inte kan åsidosättas i rättfärdighet. 36Troligen kan ingen alltid förverkliga alla dygder helt.

4.2. Kristendom

Kristendom sägs ha sju dygder, nämligen: 1. Tro, 2. Hopp, 3. Kärlek, och ungefär följande: 4. Klokhet, 5. Rättvisa/Rättfärdighet, 6. Måttfullhet, 7. Styrka (många säger uthållighet istället för styrka, men amorism (den heliga läran) föredrar här begreppet styrka).
Tyvärr råder inom mänskligheten viss oenighet om dessa dygder. Det bidrar till att amorism har grundats. De här nämnda dygderna förklaras i boken Amorism. Amorism har ca 15 dygder.

4.3. Islam

Islam har fem grundpelare: Islamiska trosbekännelsen, Bön, Fasta, Allmosor, Vallfärd.

4.6. Buddhism

4.8. Nya världsordningen

Enligt Förenta Nationerna (FN) bör alla utbildas om FN:s mänskliga rättigheter.

5. Förhållande till kärlek, yttrandefrihet och vetenskap/vetenskaplighet

5.1. Amorism

Amorism är den enda filosofi och religion som har en ny och egen enhetlig definition av begreppet kärlek. Enligt amoristernas trosbekännelsen den 17-10-03 gäller: 1Välvilja är kärlek. 2Välvilja är essensen (det viktigaste) i all äkta kärlek. 3Kärlek kan vara mera än enbart välvilja, nämligen även förverkligad välvilja, alltså handlingar som präglas av välvilja. (4Handlingar är frivilliga: •tankar, •ord, •gärningar och •underlåtelser.) 5Välvilja (kärlek) är en av de viktigaste egenskaperna hos varje varelse. 

Amorism är den religion som har längst trosbekännelse. Den heliga boken Amorism förklarar ytterligare. Målet med amorism är att (helst alla eller så många som möjligt) har total välvilja (kärlek) till alla. Alltså inte enbart till Gud eller till vänner. Trosbekännelsen nämner även att amorism inte kräver något, inte ens att någon älskar; förutom att kyrkans/samfundets ledare älskar. Amorism bygger på kravlös utbildning om kärlek. Ty kärlek är inte ett entydigt begrepp. Enligt den heliga boken saknar många människor och oamoristiska (för-amoristiska) filosofer och andra religioner tillräckligt bra definitioner av begreppet kärlek. Amorism menar sig därför att hittills ha uppenbarat bättre definitioner av begreppet kärlek. Amorism dessutom helgar dessa definitioner så att det kärlek inte ska missförstås. Enligt amorism kan varelser med lägre medvetande än rättfärdiga människor omöjligen (eller svårligen) älska amoristiskt (totalt välvilligt). Men amorism menar att man helst bör ha total välvilja till alla. Amorism, även trosbekännelsen förklarar även att kärlek börjar med det lättaste, nämligen välvilja. Amorism menar även att välvilja även kan förverkligas. Men förverkligande av välvilja är svårare. Enligt amorism kan ingen inte ens Gud förverkliga sin total välvilja. Ty det kräver obegränsad styrka. Enligt amorism verkar ingen (inte ens Gud) ha obegränsad styrka. Inte heller ha förmåga att göra vad som helst. Men enligt amorism är det ett sakrament att utbilda om amorism, främst total välvilja, kärlek och andra av de amoristiska dygderna. Läs gärna artikeln om snällhet, vänskap, fred. Den förklarar att kärlek inte alltid måste vara snällhet, vänskap eller fred. Amorism är nödvändigt för att tillräckligt tydligt kunna förstå och åtskilja nämnda begrepp. I Amoristernas trosbekännelse (t.ex. från den 2017-10-03) definieras välvilja som:  10Att ha välvilja till någon är att vilja denne liv och lycka och att vilja motverka ofrivilligt lidande. 11Vilja (även välvilja) är prioriterad önskan, nämligen önskan som kan förverkligas genom handlingar, när man själv tror att det är lämpligt. 12Välvilja (kärlek) måste inte innebära: agerande, att gilla någon, att hålla fred med någon.

Amorism är inte beroende av förklaringar om Gud. Men amorism är öppen för viss tro på Gud, nämligen att Gud är amorist. Alltså att Guds kärlek är  amoristisk (d.v.s. kännetecknas av de amoristiska dygderna, främst total välvilja). Amorism menar även att Gud inte kan göra vad som helst.

Enligt amorism är yttrandefrihet och artighet två heliga dygder, nämligen artig yttrandefrihet till alla. Dessa dygder nämns även i den heliga trosbekännelsen. Yttrandefrihet förklaras mera i den heliga boken Amorism. Där förklaras även att förtal inte helgas av amorism. På kyrkans, alltså Amoristernas möten är (kraftfull) kritik, även beröm är tillåtet, men inte förtal. Obs., den heligaste dygden är total välvilja. Amorism är även namnet på total välvilja. Samtal i ovanstående anda är även ett sakrament i amorism. Amorism varnar för människor, läror, partier och religioner som inte tillåter artig kritik av t.ex. Guds verkliga existens, texters (även religiösa texters) och profeters giltighet.

Enligt amorism är vetenskaplighet en heliga dygd. Denna dygd nämns även i den heliga trosbekännelsen. Yttrandefrihet förklaras mera i den heliga boken Amorism. I den heliga boken förklaras även att essensen i vetenskaplighet är egna undersökningar, åtminstone att läsa. Enligt den heliga boken är essensen i all vetenskap att systemiskt undersöka. Den heliga boken förklarar mera om vetenskap, vetenskaplighet och många andra viktiga begrepp.

5.2. Kristendom

Jesus menade att de två viktigaste buden är: 1. Att älska Gud. 2. Han (tillade) även att älska sin nästa som sig själv. (Amorism menar snarare att man bör älska sin nästa (helst alla) åtminstone med total välvilja; ty många har så futtig egenkärlek att den inte är mycket att efterlikna i kärleken till våra nästa. Jesus tillade även ett tredje bud, nämligen att vi ska älska varandra. Amorism menar att ett problem är att andra skrifter än amorism inte förklarar tillräckligt bra vad kärlek är. Därför är det svårt (eller omöjligt) att utan amorism (läran) förklara vad Jesus menade med att vi ska älska våra fiender. Amorism menar att välvilja och kärlek inte måste innebära att man gillar eller fred sina fiender. Amoristernas heliga trosbekännelse och bok förklarar även sådant.

5.3. Islam, 5.4. Judendom, 5.7. Humanism, 5.8 Nya världsordningen

Några besserwissrar kännetecknas av tron

att etablerad psykologi och dominerande

filosofi, andra kyrkor, andra böcker har

tillräckligt bra definition av begreppet

kärlek. Bilden här visar det. Jag har
bilder av artikelns övriga delar. Denna
och övriga bilder visar att psykologin
inte tillräckligt förstår begreppet
kärlek. Men de och andra författare
kan ändå skriva väldigt (alltför) mycket, 
(trots deras otillräckliga förståelse). 
Många förstår alltså inte att amorism
(läran) behövs för att förklara kärlek
tillräckligt och önskvärt.

Denna bild visas inte nedre delen av 

artikeln, där den traditionella 

illusionen om olika sorters kärlek 

finns. Jag avslöjar den illusionen, 

länk: Endast en sorts äkta kärlek.

Amorism (läran) menar att all äkta 

kärlek bygger på välvilja. 

Därur har amorism grovt indelat

all äkta kärlek i tre olika "sorter":

läs amorismens trosbekännelse.

Enligt judendom och islam är det viktigt att älska Gud (Yahweh eller Allah). Bibeln (de kristnas bok), Koranen (muslimernas bok), Tanach (judarnas bok) och annan filosofi (Nya världsordningens psykologi) förklarar inte begreppet kärlek tillräckligt. En av anledningarna till att amorism grundades är att mänskligheten behöver förstå kärlek och andra begrepp bättre. Amorism har tillräckligt bra förklaringar av begreppet kärlek. Amorism och trosbekännelsen utbildar mänskligheten om att kärlek är välvilja och förverkligad välvilja. Amorism betonar att välvilja (kärlek) inte måste innebära gillande eller fred. Amorism är alltså mycket inspirerad av kristendom. Men amorism menar att de som förkastar amorism inte riktigt har förstått Jesus Kristus. Men amorism önskar inte strida mot någon. 

Här bör nämnas att amorism helgar artig yttrandefrihet och vetenskaplighet. Amorism menar att de samfund som är värda att kallas kyrkor predikar om välvilja och kärlek i amoristisk mening. Tyvärr utbildar inte andra profeter och lärare tillräckligt om sådant. Inte heller nutida psykologi. Andra har ofta sämre förklaringar som lätt förväxlas med andra begrepp som godhet, barmhärtighet, nåd, artighet, snällhet, gillande, vänskap eller sex. Enligt amorism kan sådant och mycket annat vara kärlek. Men amorism menar även att sådant inte alltid är kärlek. 

Många icke-amoristiska filosofier och religioner idkar och helgar inte vetenskaplighet beträffande Gud, religiösa texter och profeter. Det finns i många fall alltför många tabun. Amorism och vissa varianter av kristendom och vissa varianter av humanism har tillräckligt bra yttrandefrihet för att kunna kallas vetenskapliga i detta avseende. Somliga människor, läror, partier och religioner är t.o.m. farliga eftersom de inte tillåter artig yttrandefrihet. Amorism är bäst i det nämnda avseendet, ty amorism helgar artig yttrandefrihet, artig kritik. Amorism är den enda religion som menar att yttrandefrihet är en dygd, helig princip. Begreppen yttrandefrihet och artighet definieras av amorism och den heliga boken Amorism.

6. Rättfärdighet

6.1. Amorism

Amoristernas trosbekännelse t.ex. från den 2017-10-03 förklarar bra om vad amorism tror om rättfärdighet: 32Rättfärdighet är att ha total välvilja och att helga de övriga amoristiska dygderna; inga andra handlingar och dygder måste idkas. 33För att vara rättfärdig måste övriga amoristiska dygder endast helgas, men inte alltid förverkligas. 34Ju mera rättfärdig en person är desto mera förverkligar den de amoristiska dygderna. 35Amorism (total välvilja) är den heligaste dygden; och den enda dygden som inte kan åsidosättas i rättfärdighet. 36Troligen kan ingen alltid förverkliga alla dygder helt.

Amorism menar att det är skillnad på rätt/rättfärdighet eller fel/orättfärdighet. Men amorism skiljer sig från rättsväsenden och andra religioner där handlingar bedöms som antingen rätt/rättfärdiga eller fel/orättfärdiga. Skillnaden är att amorism förespråkar nyanserad bedömning av sådant. Läs om de amoristiska begreppen rättfärdighetspunkten respektive rättfärdighetsskalan i den heliga boken Amorism. 

7. Synd

8. Förhållande till lag, domar och straff

9. Människovärde

9.1. Amorism

Den heliga boken Amorism förklarar följande. Amorism (läran och boken) menar att människor ständigt värderar varandra. Oftast värderar människor sig själva, sina vänner och sina närstående högre än andra. "Alla lika värde" kan vara en illusion; även om somliga vägrar att erkänna det. Amorism är ingen politisk lära som framtvingar något eller strider mot något människovärde. Så de amorister som tror att alla har lika värde får tro det. Amorism bygger istället på dygder som total välvilja till alla, nåd och förlåtelse. Även om amorism menar att amorism (rättfärdighet) är den värdefullaste egenskapen som människor kan ha så menar amorism (läran) att man inte har högre värde än andra bara för att man är amorist. Amorism menar att tills vidare kanske människan kan betraktas som skapelsen främsta ansvarige; och kanske den enda varelse (förutom Gud) som kan vara rättfärdig. Det är alltså tills en humanistisk idé. Men amorism ger inga garantier för att människan verkligen är främst. Kanske finns andra varelser i andra solsystem som är ännu främre i ovanför nämnda aspekter.

Amorism menar att ledarskap bör innehas av de rättfärdiga; rättfärdig definieras i trosbekännelsen. Men amorism är inte politisk. Därför kräver inte amorism att det ska vara så. Men amorister får själva kräva vad de vill. Men i kyrkan får krav ställas på ledare.

9.2. Kristendom

De rättfärdiga ska få evigt liv. Rättfärdiga är de som älskar och tror på Gud och Jesus. Det finns olika idéer i olika sorters kristendom om vad rättfärdighet och synd är. Syndare ska efter detta liv dömas till den andra döden, evig död. Kanske kommer chans till omvändelse innan den andra döden. Men det är Gud, inte människor som är den yttersta domaren. Amorism är försiktig med sådana domar. Amorism ger inga garantier om liv efter detta och om någon gudomlig yttersta domare finns. Men amorism säger att Gud kan vara den yttersta domaren. Men amorism betonar att amorism inte vet. 

Män och kvinnor bedöms som likvärdiga. Förutom att kvinnor ibland sägs vara skyldiga att "lyda sina makar". Men Bibeln är otydlig här. Därför bör män och kvinnor betraktas som likvärdiga. Bibeln tar inte helt avstånd från hierarkier, inte ens från slaveri. Bibeln stöder nämligen rättfärdiga hierarkier där den högste ska vara "de andras tjänare"; men alla måste inte utföra samma uppgifter. Den amoristiska idén om att rättfärdighet bygger på önskan om total lycka till alla nämns inte i Kristendom. Men Jesu ord, t.ex. om att älska fiender har inspirerat amorism. Men de som inte förstår amorismens definition av kärlek (definieras t.ex. i trosbekännelsen) kan endast svårligen eller omöjligen förstå detta. 

Enligt Bibeln är människan skapelsens främsta varelse. Det är något humanistiskt i denna idé.

9.3. Islam

Män har enligt Koranen (sura 4:3) rätt att ha fyra hustrur; dessutom slavinnor. Kvinnor får endast ha en man. (4:11) Föräldrar måste inte låta en dotter ärva mera än hälften av en son. (2:282) Kvinnors vittnesmål har endast halva värdet av en mans vittnesmål. För övrigt: Kvinnor är inte helt myndiga. De kan behöva lyda män i vissa juridiska fall. Liknande, men inte lika extrema uttalanden finns i Bibeln (Gamla testamentet) och i vissa andra religioner, men även i vissa politiska ideologier, förutom i amorism. Om eller hur de förklarar eller bortförklarar nämnda idéer nämns inte mera om här. Å ena sida idéerna och å andra sidan andra idéer som bortförklarar eller motsäger idéerna kan försvåra trovärdighet. 

Man har rätt att ta slavar. Den kristna idén att de främsta av oss ska vara de andras tjänare gäller inte då. Den amoristiska idén om att rättfärdighet bygger på önskan om total lycka till alla nämns inte i Koranen och i islam. Somliga muslimer säger att alla har lika värde. Men Koranen visar i många fall motsatsen till att alla har lika värde.

Enligt Koranen är människan skapelsens främsta varelse. Det är något humanistiskt i denna idé.

9.4. Judendom

Somliga judar säger att alla har lika värde. Men Tanach (motsvarande gamla testamentet i Bibeln) visar i många fall motsatsen till att alla har lika värde. Judendom menar t.ex. att judar ska vara världens härskare. Den kristna idén att de främsta av oss ska vara de andras tjänare gäller inte då. Den amoristiska idén om att rättfärdighet bygger på önskan om total lycka till alla nämns inte i Tanach, judendom, kristendom och islam. Enligt Bibeln och Tanach är människan skapelsen främsta varelse. Det är något humanistiskt i denna idé. Men kristendom betonar att man ska älska sin nästa och även sina fiender. Amorism förklarar hur det kan göras utan att man blir naiv.

9.7 Humanism

Humanism är ett mångtydigt begrepp. Men ordet humanism antyder att människan sätts i centrum, snarare än någon Gud. Men somliga humanister är gudstroende. Det finns olika humanistiska samfund med olika tolkningar av vad humanism är.  

9.8. Nya världsordningen

Enligt Förenta nationernas (FN's) mänskliga rättigheter så föds alla med lika värde eller lika värdighet. Men verkligheten motbevisar det. Ty somliga föds ovärdigt i misär. Somliga föds ovärdigt i krig. De fem permanenta medlemmarna i FN's s.k. Säkerhetsråd (och i viss mån även deras allierade) har rätt att bryta mot FN's mänskliga rättigheter. De får kriga m.m. Den amoristiska idén om att rättfärdighet bygger på önskan om total lycka till alla nämns inte i FN's mänskliga rättigheter och helgas inte i Säkerhetsrådet, inte heller i FN's generalförsamling, som är underordnad Säkerhetsrådet. 

FN-stadgarna är främst en humanistiskt idé.

10. Referenser och Länkar 

Symbol för amorism®
och Amoristerna.

till några (av de hundratals) artiklarna på www.amorism.cc. I en av länkarna kan du läsa om boken Amorism och gärna även köpa den. Även artikel om hur du ger gåvor till Amoristerna. Lista över länkarna, klicka här: Dessa länkar förklarar mera om amorism.

Vänliga hälsningar till alla från Fredrik och Amoristerna!

Jag är filosofen, grundaren och ledaren (biskop) i Amoristerna, kyrkan för amorism®.