Bibeln
 |
| Bild av Eastern Orthodox Bible's hemsida med tillägg av mig. |
 |
| Glad sommar! Bilden handlar inte om artikeln. Men jag undervisar gärna. |
De flesta av texterna i Gamla testamentet används även i judendom. Gamla testamentet nedtecknades inte i sin helhet förrän någon gång mellan 200 – 100-talet f.Kr. Det var på Grekiska eftersom den grekisktalande kungen Ptolemaios II Filadelfos bad sina underordnade Israeliter att nedteckna sina heliga texter på grekiska. Han hade Makedoniskt blod. Han var kung av Ptolemaiska riket. Det mest kända text-fragmenten var under lång tid sådana grekiska texter. Men under 1900-talet har även hebreiska fragment hittats, främst i Qumran. (Ptolemaiska riket uppstod år 305 f.Kr. när supermakten Hellas/ Makedonien/ Grekland delades efter Alexander den stores död. När Ptolemaiska kungariket var som störst motsvarade det ungefär Egypten, östra Libyen, Palestina/Israel, Cypern. Det upphörde år 30 f.Kr. Dess sista regent var Ptolemaios XV Filopater Filometor Kaisar/Caesar, även kallad Caesarion eller Kaisarion. Han sades vara Kleopatra VII Filopaters och troligen Julius Caesars enda biologiska son. Att Julius Caesar var far förnekades av Julius Caesars adoptivson Octavianus, som senare blev kejsar Augustus. Augustus fick även titeln Divi Filus, alltså "Guds Son". Augustus är känd från Bibeln.)
Texterna i Nya testamentet nedtecknades troligen mellan år 50 och 150 e.Kr. Även dessa finns i olika varianter eller traditioner....
Se bild ovanför: I många ortodoxa biblar överensstämmer syftningar mellan Nya och Gamla testamentet bättre med varandra. Det finns olika varianter av "Gamla testamentet". Somliga föredrogs t.ex. av kristna. Andra föredrogs t.ex. av judar. Kanske kan Jesus ha bidragit till vem som föredrog vilken variant? Ty kristendom hävdar att det finns stöd för Jesus i Gamla testamentet. Judarnas bibel kallas Tanach. Den motsvarar ungefär Gamla testamentet. Dess varianter kan kallas Masoretiska, vilket är en post-kristen tradition. I flera kristet ortodoxa biblar har varianter som kallas Septuaginta föredragits. Västkyrkan, åtminstone Katolska kyrkan har föredragit variant som kan kallas Vulgata. I synnerhet Septuaginta innehåller flest texter. Därefter kommer Vulgata. Många reformerade kyrkor (alltså efter Luthers reformation) har urval av texter som liknar Masoretiska.
Begreppet Israel används ofta i Bibeln. Där betyder 1. folket eller de 12 folken. 2. den historiska staten Israel. Israel avser i Bibeln inte främst staten Israel som grundades år 1948 e.Kr., åtminstone anser inte traditionell kristendom det, se idé 2 nedan. Israel sägs enligt Gamla testamentet vara "Guds egendomsfolk". Den grupp människor som förstår Gud eller det folk varur rätt kunskaper om Gud förmedlas (t.ex. genom profeter). I Nya testamentet används ordet kyrka istället för egendomsfolk, se länk om betydelse av ordet kyrka. Det finns olika idéer om betydelsen av begreppet Israel: 1. Israel är fortfarande endast (vissa eller alla) de 12 stammar och de idéer/religion som beskrivs i Gamla testamentet. 2. Det sanna Israel är enbart de kristna. De som inte följer/helgar Jesus Kristus eller hans idéer är inte längre det sanna Israel; de förstår inte Gud tillräckligt bra. Detta är de flesta traditionella kyrkornas idé om Israel, även om somliga inte vill erkänna det. Texter i t.ex. Jesaja i Gamla testamentet varnar dåtida Israel för att om Israel inte skötte sig så skulle de inte längre vara Guds egendomsfolk. 3. Israel är både 1 och 2. Det kan i vissa fall bli rörigt, självmotsägande.
Bedömning av Bibeln. Jag menar att det finns olika sätt att bedöma texterna i Bibeln: 1. Det är lärorika texter. Alla historiska beskrivningar är perfekta och helt sanningsenliga. 2. Det är mer eller mindre påhittade texter, men ändå bra och användbara. Man kan lära sig om världen, livet och mänsklig samvaro. Man kan lära sig om gott och ont. 3. Bibeln och andra böcker är inte perfekta. Men man kan ändå lära sig mycket av böckerna. 4. Alltför många fel, alltför många fantasier eller t.o.m. lögner finns i en eller flera av Bibelns texter.
 |
| Egyptisk och makedonisk/ hellenistisk/ grekisk kultur har troligen påverkat. |
Bibeln har ursprungligen inte så tydliga ordförklaringar av alla viktiga ord. Därför har många olika ordböcker lagts till Bibeln i efterhand. Mina förklaringar av ord och begrepp finns även i boken Amorism. Boken amorism är en lärobok om läran amorism och allmänt om filosofi. Amorism är inte beroende av Bibeln. Profet är ett viktig och vanligt begrepp i Bibeln. Profet betyder enligt amorism: människa som kommer med (eller sägs komma med) viktig och unik kunskap, oftast om moral och om Gud. Profeter anses vara heliga på något sätt. Enligt de flesta kyrkor är Jesus samtidigt Gud och människa. Denna idé förklaras i treenighetsläran, vilken är en tolkning av Nya testamentet och förklarar Gud som tre olika personer (Fadern, Sonen och den Helige ande) som är förenade, men inte sammanblandade. Kristendom menar att detta är en fördjupad förståelse för Gud. Amorism har egen treenighetslära, men amorism bygger inte på förklaringar om Gud, treenighet och Jesus (referens 2, d.v.s. boken Amorism). Bibeln avslutas med att tala om att en ny himmel och en ny jord ska skapas. De som inte helgar Jesus och Gud kommer att straffas och får inte vara där.
Amorism och Bibeln. Amorism är inte beroende av förklaringar om Bibeln, Jesus och Gud (referens 2). Men mycket i amorism är inspirerat av Jesus, Bibeln och andra filosofer. Vi har läsningar i Bibeln och samtal om Bibeln och andra böcker. Amorism använder inte begreppet Israel men erkänner att det finns flera olika tolkningar av begreppet. Amorism menar att Jesus Kristus kan vara en god förebild; om man förstår honom amoristiskt, t.ex. att kärlek är välvilja och förverkligad välvilja; kärlek måste inte innebära gillande; kärlek måste inte innebära att man alltid håller fred med den man älskar. Vi har även egna definitioner av begreppen rättfärdighet och synd. Förklaringarna är inte är beroende av förklaringar om Gud eller hänvisningar till Gud.
Välvilja och Bibeln. Begreppen vilja, välvilja och kärlek förklaras av amorism och boken Amorism. I Bibeln nämns inte ordet välvilja. Men enligt mig är det nödvändigt att förstå och nämna begreppet välvilja för att verkligen förstå respektive förklara vad äkta kärlek är. Begreppet välvilja (benevolentia) fanns i språket latin troligen ungefär vid Jesu födelse och när Nya testamentet skrevs. Men välvilja/benevolentia används tyvärr inte i Bibeln. För övrigt: välönskan är ett begrepp i det indiska språket sanskrit. Enligt amorism är önskan och vilja "besläktade" begrepp. Amorism menar bl.a. att önskan är essensen i vilja. Om Bibeln hade använt begreppet välvilja (eller välönskan) så hade många flera förstått Jesu uttalande att älska sin nästa och sina fiender. Om man inte har den amoristiska förståelsen så förstår man inte riktigt vad Jesus menar med sådant. Eller man kan helt missförstå det. Amorism och boken Amorism menar även att välvilja inte inte kan definieras som specifika handlingar; se länk nedan om handlingar. Amorism betonar att det inte räcker att tala om Gud, Guds vilja, rättfärdighet och synd om man inte förstår att troligen alla verkligt goda varelser, även Gud (om han finns) har total välvilja. Vi kallar total välvilja för amorism.
A) Kyrka. Den egentliga betydelsen av kyrka förklaras.
B) Religion. Den mest användbara och viktigaste definitionen av vad religion egentligen är.
C) Kärlek, barmhärtighet och godhet är olika begrepp, men de har specifika likheter och specifika skillnader som kan vara viktiga och berika språk och förståelse. Länk: Kärlek.
D) Helig betyder prioriterad eller vägledande: Länk: Helig.
E) Treenighetslära. Amorism har egen treenighetslära, men amorism bygger inte på förklaringar om Gud, treenighet och Jesus. Treenigheten.
Välvilja och Bibeln. Begreppen vilja, välvilja och kärlek förklaras av amorism och boken Amorism. I Bibeln nämns inte ordet välvilja. Men enligt mig är det nödvändigt att förstå och nämna begreppet välvilja för att verkligen förstå respektive förklara vad äkta kärlek är. Begreppet välvilja (benevolentia) fanns i språket latin troligen ungefär vid Jesu födelse och när Nya testamentet skrevs. Men välvilja/benevolentia används tyvärr inte i Bibeln. För övrigt: välönskan är ett begrepp i det indiska språket sanskrit. Enligt amorism är önskan och vilja "besläktade" begrepp. Amorism menar bl.a. att önskan är essensen i vilja. Om Bibeln hade använt begreppet välvilja (eller välönskan) så hade många flera förstått Jesu uttalande att älska sin nästa och sina fiender. Om man inte har den amoristiska förståelsen så förstår man inte riktigt vad Jesus menar med sådant. Eller man kan helt missförstå det. Amorism och boken Amorism menar även att välvilja inte inte kan definieras som specifika handlingar; se länk nedan om handlingar. Amorism betonar att det inte räcker att tala om Gud, Guds vilja, rättfärdighet och synd om man inte förstår att troligen alla verkligt goda varelser, även Gud (om han finns) har total välvilja. Vi kallar total välvilja för amorism.
Länkar som förklarar ord
A) Kyrka. Den egentliga betydelsen av kyrka förklaras.
B) Religion. Den mest användbara och viktigaste definitionen av vad religion egentligen är.
C) Kärlek, barmhärtighet och godhet är olika begrepp, men de har specifika likheter och specifika skillnader som kan vara viktiga och berika språk och förståelse. Länk: Kärlek.
D) Helig betyder prioriterad eller vägledande: Länk: Helig.
E) Treenighetslära. Amorism har egen treenighetslära, men amorism bygger inte på förklaringar om Gud, treenighet och Jesus. Treenigheten.
 |
Symbol för amorism®
och Amoristerna |
Filosofen, grundaren och ledaren (biskop) för Amoristerna, kyrkan för amorism®.
*Amoristisk hälsning betyder att man önskar total lycka till alla. Även när man inte kan förverkliga denna önskan.
*Amoristisk hälsning betyder att man önskar total lycka till alla. Även när man inte kan förverkliga denna önskan.
Recensionen av Bibeln förklarar viktiga ord och begrepp. Den borde läsas av miljoner även ateister ty Bibeln, orden och begreppen utgör grund för flera kulturer som är viktiga för mänskligheten.
SvaraRaderaBoken Amorism ger de bästa förklaringar av många viktiga ord och begrepp t.ex. kärlek, välvilja, förlåtelse, vänskap, egoism, konflikt, fred, synd, sanning, dygder, yttrandefrihet och Gud. Ny viktig ordbok som borde läsas av miljontals människor, även ateister. Berikar ordkunskap och ordförråd. Ovanligt stort index. Meningsfull och viktig filosofi som kompletterar traditionella förklaringar. Amorism bygger inte på förklaringar om Gud. Tack Fredrik för de viktiga kunskaper du beskrivit och förmedlar! Bra att du hjälper mänskligheten att förstå viktiga ord genom att skapa nya och bättre förklaringar av orden. Det behövs! Amorism förbättrar världen. Jag stöder amorism!
SvaraRadera