Bättrad den 17-07-03 kl. 12:57 Olika sorters kärlek; 17-06-27 C. S. Lewis; storge; 17-06-25 It's easier to ...; Freud; citat. Denna artikel publicerades första gången den 2017-06-17 kl. 13:38 på WWW.AMORISM.CC
Recensioner kommer att göras successivt på några Amorist möten. Vi kommer som vanligt även att samtala då. Kontakta mig Fredrik så kommer vi överens om tid och plats.
 |
| Bild av boken Kärlek och vilja |
Boken Kärlek och vilja beskriver flera intressanta kunskaper. Olika traditionella förklaringar av begreppet kärlek ges. Det märks att författaren beskriver kunskaper i grekiska, vilket är intressant. Flertal intressanta grekiska citat finns. Boken ger mer eller mindre traditionella förklaringar. Men boken saknar enligt mig: ny och bättre, nämligen amoristisk förklaring av begreppet kärlek. Amorism menar att kärlek är välvilja och förverkligad välvilja; etc. Inte heller begreppet vilja förklaras tillräckligt bra av Rollo. Kärlek och vilja är avancerade begrepp som har analyserats i årtusenden. Jag är övertygad om att amorism har de bästa förklaringarna av vad kärlek och vilja är. Amorism visar att begreppen kan förklaras relativt lätt och relativt kort. Utgåva 2 av boken Amorism kommer att bli ännu bättre. Stöd arbetet genom att köpa utgåva 1. Den publicerades år 2016; se Länkar nederst i artikeln. Men Rollos bok och andra böcker före amorism har några fel om begreppet kärlek, menar jag och andra amorister. Andra än amorism brukar nämligen sammanblanda kärlek med kärleks-liknande företeelser. Det har jag märkt även i latin, grekiska och andra språk. Det orsakar otydlighet, vilket framgår av boken Kärlek och vilja. Rollo är inte orsak till otydligheterna. Han beskriver de befintliga otydligheterna. Men han har arbetat mycket med sin bok. Jag tackar för hans arbete med dessa viktiga begrepp. Ett problem är att hans bok alltför mycket sammanblandar de sex begreppen libido, amor, caritas, eros, agape, filia. De kursiverade orden är latin. Understrukna är grekiska. Amorism menar att det egentligen endast finns en sorts kärlek, nämligen välvilja respektive förverkligad välvilja; men kärlek kan kombineras med mycket. Amorism (läran), t.ex. boken Amorism förklarar mera. Genom amorismens separation och tydlighet om de nämnda begreppen så ökar förståelse och tydlighet i språket avsevärt. Amorism menar att kärlek och de ovanför nämnda sex begreppen kan kombineras. Men de har före grundandet av amorism (år 2012) ofta kombinerats på fel sätt. Det som öppnar för den bästa förståelsen är amorismens förklaringar, nämligen att: essensen i kärlek är välvilja. Välvilja är kärlek. Kärlek är även förverkligad välvilja. Det kursiverade är så viktigt att det t.o.m. står i Amoristernas trosbekännelse. Mänskligheten behöver amorismens förklaringar för att utvecklas på bästa sätt. Läs åtminstone boken Amorism eller länkar här på Amoristernas hemsida. Jämför gärna med andra böcker, t.ex. med boken Kärlek och vilja. Genom att läsa böcker publicerade före amorismens grundande år 2012 så syns framstegen som jag och amorism har gjort.
Kapitel 1 i boken Kärlek och vilja heter "Vår schizoida värld". Bokens huvudtes är att kärlek och vilja är två olika företeelser. Världen sägs vara "schizoid". (På sida 12 står vad Rollo menar med begreppet schizoid: "att vara utan kontakt, undvika nära relationer, sakna förmåga att känna. Jag använder inte termen med hänsyftning till psykopatologin utan om en allmän egenskap hos vår kultur och något som kännetecknar tendenserna hos de människor kulturen består av.".) Jämför detta med Amorism. Enligt amorism är: kärlek och vilja oskiljaktiga; kärlek är nämligen välvilja. Välvilja är en sorts vilja. Vilja är prioriterad önskan etc. Begreppen kärlek och vilja kan alltså inte separeras. Enligt amorism är kärlek en mycket grundläggande egenskap som varje vaken varelse har. Amorism menar att kärlek är och orsakas av det som amorism kallar kärleksdriften. Kärlek är alltså en drift. Olika varelser kan ha olika sorters kärleksdrift.
Jag Fredrik citerar ett bra stycke i Rollos bok: "Problemen är profetiska. Jag skriver den här boken på grundval av de erfarenheter jag gjort under tjugofem års intensivt arbete som psykoanalytisk terapeut med personer som försökt se och arbeta sig igenom sina konflikter. Dessa konflikter har särskilt under de tio senaste åren oftast haft sitt upphov i att kärleken eller viljan på något sätt har spårat ur. På ett sätt är varje terapeut – eller borde vara – ständigt sysselsatt med forskning – nämligen att forska efter källorna."
Jag Fredrik tillägger: lär er av amorism. Stöd mitt arbetet med utveckling av amorism!
Olika sorters kärlek. I kapitel 1 i boken Kärlek och vilja nämns fyra olika sorters kärlek på sida 35; boken bygger på dessa fyra, se A – D nedan. Amorism "förkastar" det vanliga påståendet att det finns fyra olika sorters kärlek: A) sexualitet, alternativt libido, B) eros, främst sexualitet, men även allmänt gillande; enligt amorism är libido en sorts eros, C) filia/vänskap och D) agape/ caritas.
Fö att förtydliga har jag här i A – D tillagt amorismens förklaring av de verkliga betydelserna av de fyra begreppen. Jag tillrättavisar Freud, Rollo m.fl. som säger att libido främst är sexualdrift, eller samma som sexualdrift. Ty libido kan vara annat än sex. Libido betyder nämligen begär/begärelse, stark (eller t.o.m. felaktig/olämplig) vilja. Jag skulle även kunna korrigera annat där. Men hänvisar istället mänskligheten till att främst lära sig av amorism för att få bästa förklaringarna av begrepp A – D ovanför. Amorism menar att kärleksdriften, inte sexualdriften, är den främsta driften. Kärleksdriften är ett nytt begrepp. Jag tillrättavisar om A och B; dessa är så otydliga att de mycket lätt sammanblandas. Man brukar inte räkna sexuell kärlek A som en speciell sorts kärlek. Ty sexuell kärlek brukar räknas som en sorts eros. Amorism förklarar grekiskans storge, nämligen familjär kärlek. Det brukar kallas den "fjärde" sortens kärlek. Men jag avråder från sådan fyr-delning av kärlek, även om många t.ex. C. S. Lewis har propagerat fyr-delningen. Jag tillrättavisar även om att Rollo m.fl. menar att agape/caritas har "Guds kärlek som förebild". Dessa två begrepp måste inte ha Guds kärlek som förebild. Jag skulle säga att de begrepp som på latin bäst beskriver det som amorism menar är kärlek; det är begreppen agape respektive caritas. Men inte heller dessa två begrepp är helt tydliga. Ty dessa begrepp kan även översättas med barmhärtighet, vilket kan vara kärlek, men som inte måste vara kärlek. Men amorism är tydlig med begreppen kärlek, barmhärtighet, caritas och agape. Jag instämmer inte i idén på sida 35 att "Varje mänsklig upplevelse av äkta kärlek är en blandning av A – D."
Amorism (läran) menar att kärlek kan kombineras med det ovanstående (A – D) och oerhört mycket annat. Amorism förklarar kärlek kortare och bättre. Med amorismens förklaringar så kan man även förklara att kärlek kan kombineras med A – D ovanför. Jag och amorism tillägger att kärlek även kan kombineras med: E) glädje, F) sorg, t.o.m. med G) hat; kombinationen av kärlek med hat är paradoxal; H) fosterlandskärlek, I) människokärlek J) djurkärlek, K) förlåtelse, L) nåd o.s.v.. Kärlek kan enligt amorism alltså kombineras med mycket mera än enbart med A – D. Det jag menar med "förkasta" är: man bör inte främst definiera olika sorters kärlek enligt sorterna A – D. Man bör inte heller främst säga att kärlek kan kombineras med sorterna E – L. Även om många glömmer dessa oerhört viktiga "sorters" kärlek så bör de inte nämnas främst. Amorism förklarar även dessa viktiga begrepp på bästa sätt. Det jag menar är att sådana uppräkningar (A – D, E – L, o.s.v.) bör inte nämnas främst eftersom det ger onödigt långa, otydliga och krångliga (ointelligenta, ineffektiva) definitioner av kärlek, och onödigt långa uppräkningar. Sådana definitioner missförstås mycket lätt, i synnerhet om man inte främst förklarar essensen (det viktigaste) i äkta kärlek, nämligen välvilja etc. Men Rollo, många människor, författare, lärare, filosofer och böcker före amorism år 2012 har glömt eller inte förstått att det är välvilja etc. som är essensen i all äkta kärlek. Amorism betonar att kärlek alltid är kärlek, oavsett vad det kombineras med. För att förstå kärlekens essens bör man alltså inte först och främst uppräkna olika känslor och förhållanden som kärlek kan kombineras med. Jag och amorism menar att man istället främst bör börja med att förklara essensen i kärlek. Amorism föredrar ofta istället en annan förklaring än A – D, nämligen att all äkta kärlek är en eller flera av tre olika sorters kärlek, nämligen: 1. egoism, 2. gruppegoism eller 3. amorism. (Egoism är ett ofta missförstått begrepp. Men rätt definition av egoism är nödvändigt för att bra förstå hur människor fungerar. Därför förklarar amorism även begrepp som egoism m.fl. begrepp.) Detta är tre bra och logiska "sorters" kärlek. Dessa tre sorter kan användas för att förklarar kärlekens riktning och intensitet, utan att ändra kärlekens essens. Men sorterna A – D, o.s.v. ovanför riskerar mycket lätt att missleda till tron att kärlekens essens kan variera. Dessutom inskränks kärlek till endast fyra olika sorter. Istället för att förklara att kärlek är alltid kärlek. Men kärlek kan ha olika riktning och olika intensitet; i detta avseende kan man tala om olika sorters kärlek utan att ändra kärlekens essens. Världen behöver amorism (åtminstone läran, helst även mera av amorism välviljan och kärleken) för att utvecklas på bästa sätt. Se Länk om begreppet kärlek enligt amorism. Det viktigaste om av de olika sorternas kärlek förklaras i boken Amorism och via Länkar nederst i denna artikel.
Ett problem med de flesta böcker om kärlek, även boken Kärlek och vilja, är att de kanske inte ens nämner begreppet välvilja. Trots att välvilja är det viktigaste i all äkta kärlek.
Alla kapitel (13 st) har recenserats och kommer att publiceras här efter att de har presenterats på amorist-möten.
Vänliga, amoristiska* hälsningar till alla från Fredrik och Amoristerna!
Kapitel 1 i boken Kärlek och vilja heter "Vår schizoida värld". Bokens huvudtes är att kärlek och vilja är två olika företeelser. Världen sägs vara "schizoid". (På sida 12 står vad Rollo menar med begreppet schizoid: "att vara utan kontakt, undvika nära relationer, sakna förmåga att känna. Jag använder inte termen med hänsyftning till psykopatologin utan om en allmän egenskap hos vår kultur och något som kännetecknar tendenserna hos de människor kulturen består av.".) Jämför detta med Amorism. Enligt amorism är: kärlek och vilja oskiljaktiga; kärlek är nämligen välvilja. Välvilja är en sorts vilja. Vilja är prioriterad önskan etc. Begreppen kärlek och vilja kan alltså inte separeras. Enligt amorism är kärlek en mycket grundläggande egenskap som varje vaken varelse har. Amorism menar att kärlek är och orsakas av det som amorism kallar kärleksdriften. Kärlek är alltså en drift. Olika varelser kan ha olika sorters kärleksdrift.
Jag Fredrik citerar ett bra stycke i Rollos bok: "Problemen är profetiska. Jag skriver den här boken på grundval av de erfarenheter jag gjort under tjugofem års intensivt arbete som psykoanalytisk terapeut med personer som försökt se och arbeta sig igenom sina konflikter. Dessa konflikter har särskilt under de tio senaste åren oftast haft sitt upphov i att kärleken eller viljan på något sätt har spårat ur. På ett sätt är varje terapeut – eller borde vara – ständigt sysselsatt med forskning – nämligen att forska efter källorna."
Jag Fredrik tillägger: lär er av amorism. Stöd mitt arbetet med utveckling av amorism!
 |
| Mark Twain förstod något viktigt: It's easier to fool people than to ... Klicka på bilden så förstoras den. |
Fö att förtydliga har jag här i A – D tillagt amorismens förklaring av de verkliga betydelserna av de fyra begreppen. Jag tillrättavisar Freud, Rollo m.fl. som säger att libido främst är sexualdrift, eller samma som sexualdrift. Ty libido kan vara annat än sex. Libido betyder nämligen begär/begärelse, stark (eller t.o.m. felaktig/olämplig) vilja. Jag skulle även kunna korrigera annat där. Men hänvisar istället mänskligheten till att främst lära sig av amorism för att få bästa förklaringarna av begrepp A – D ovanför. Amorism menar att kärleksdriften, inte sexualdriften, är den främsta driften. Kärleksdriften är ett nytt begrepp. Jag tillrättavisar om A och B; dessa är så otydliga att de mycket lätt sammanblandas. Man brukar inte räkna sexuell kärlek A som en speciell sorts kärlek. Ty sexuell kärlek brukar räknas som en sorts eros. Amorism förklarar grekiskans storge, nämligen familjär kärlek. Det brukar kallas den "fjärde" sortens kärlek. Men jag avråder från sådan fyr-delning av kärlek, även om många t.ex. C. S. Lewis har propagerat fyr-delningen. Jag tillrättavisar även om att Rollo m.fl. menar att agape/caritas har "Guds kärlek som förebild". Dessa två begrepp måste inte ha Guds kärlek som förebild. Jag skulle säga att de begrepp som på latin bäst beskriver det som amorism menar är kärlek; det är begreppen agape respektive caritas. Men inte heller dessa två begrepp är helt tydliga. Ty dessa begrepp kan även översättas med barmhärtighet, vilket kan vara kärlek, men som inte måste vara kärlek. Men amorism är tydlig med begreppen kärlek, barmhärtighet, caritas och agape. Jag instämmer inte i idén på sida 35 att "Varje mänsklig upplevelse av äkta kärlek är en blandning av A – D."
Amorism (läran) menar att kärlek kan kombineras med det ovanstående (A – D) och oerhört mycket annat. Amorism förklarar kärlek kortare och bättre. Med amorismens förklaringar så kan man även förklara att kärlek kan kombineras med A – D ovanför. Jag och amorism tillägger att kärlek även kan kombineras med: E) glädje, F) sorg, t.o.m. med G) hat; kombinationen av kärlek med hat är paradoxal; H) fosterlandskärlek, I) människokärlek J) djurkärlek, K) förlåtelse, L) nåd o.s.v.. Kärlek kan enligt amorism alltså kombineras med mycket mera än enbart med A – D. Det jag menar med "förkasta" är: man bör inte främst definiera olika sorters kärlek enligt sorterna A – D. Man bör inte heller främst säga att kärlek kan kombineras med sorterna E – L. Även om många glömmer dessa oerhört viktiga "sorters" kärlek så bör de inte nämnas främst. Amorism förklarar även dessa viktiga begrepp på bästa sätt. Det jag menar är att sådana uppräkningar (A – D, E – L, o.s.v.) bör inte nämnas främst eftersom det ger onödigt långa, otydliga och krångliga (ointelligenta, ineffektiva) definitioner av kärlek, och onödigt långa uppräkningar. Sådana definitioner missförstås mycket lätt, i synnerhet om man inte främst förklarar essensen (det viktigaste) i äkta kärlek, nämligen välvilja etc. Men Rollo, många människor, författare, lärare, filosofer och böcker före amorism år 2012 har glömt eller inte förstått att det är välvilja etc. som är essensen i all äkta kärlek. Amorism betonar att kärlek alltid är kärlek, oavsett vad det kombineras med. För att förstå kärlekens essens bör man alltså inte först och främst uppräkna olika känslor och förhållanden som kärlek kan kombineras med. Jag och amorism menar att man istället främst bör börja med att förklara essensen i kärlek. Amorism föredrar ofta istället en annan förklaring än A – D, nämligen att all äkta kärlek är en eller flera av tre olika sorters kärlek, nämligen: 1. egoism, 2. gruppegoism eller 3. amorism. (Egoism är ett ofta missförstått begrepp. Men rätt definition av egoism är nödvändigt för att bra förstå hur människor fungerar. Därför förklarar amorism även begrepp som egoism m.fl. begrepp.) Detta är tre bra och logiska "sorters" kärlek. Dessa tre sorter kan användas för att förklarar kärlekens riktning och intensitet, utan att ändra kärlekens essens. Men sorterna A – D, o.s.v. ovanför riskerar mycket lätt att missleda till tron att kärlekens essens kan variera. Dessutom inskränks kärlek till endast fyra olika sorter. Istället för att förklara att kärlek är alltid kärlek. Men kärlek kan ha olika riktning och olika intensitet; i detta avseende kan man tala om olika sorters kärlek utan att ändra kärlekens essens. Världen behöver amorism (åtminstone läran, helst även mera av amorism välviljan och kärleken) för att utvecklas på bästa sätt. Se Länk om begreppet kärlek enligt amorism. Det viktigaste om av de olika sorternas kärlek förklaras i boken Amorism och via Länkar nederst i denna artikel.
Ett problem med de flesta böcker om kärlek, även boken Kärlek och vilja, är att de kanske inte ens nämner begreppet välvilja. Trots att välvilja är det viktigaste i all äkta kärlek.
Alla kapitel (13 st) har recenserats och kommer att publiceras här efter att de har presenterats på amorist-möten.
 |
Symbol för amorism®
och Amoristerna |
Referenser och Länkar till andra artiklar
på www.amorism.cc:
Här förklaras amorism
Vänliga, amoristiska* hälsningar till alla från Fredrik och Amoristerna!
Filosofen, grundaren och ledaren (biskop) för Amoristerna, kyrkan för amorism®.
*Amoristisk hälsning betyder att man önskar total lycka till alla. Även när man inte kan förverkliga denna önskan.
*Amoristisk hälsning betyder att man önskar total lycka till alla. Även när man inte kan förverkliga denna önskan.
Det här är en utmärkt bok, det passar många människor, särskilt de som bara delvis har upplevt denna heliga känsla av kärlek. Jag läste den nyligen, efter min väns rekommendation, som har spelat med mig i kasinot under många år basta-casinon.se/spelautomater/. Detta är vår hobby, vilket gör oss lyckligare och rikare. Läs böcker och bli smartare, varefter du kommer att få en känsla av våld, vilket är mycket trevligare
SvaraRaderaI think the admin of this web page is truly working hard in favor of his site, because here every stuff is quality based data.
SvaraRadera