Välvilja

Bättrad den 2021-03-15 kl. 08:41 Inledning; 21-02-10 kl. 15:30 femfaktormodell; kl. 14:55 välvillighet; 2018-05-28 bild på att amorism är överlägsen; 2017-07-01 kl. 12:51; 2016-09-14 ateism, Gud; konfucianism; Kant. Denna artikel publicerades första gången den 16-09-13 kl. 17:15 på WWW.AMORISM.CC.

Jag Fredrik V. är författaren
som i bilden läser i
boken Amorism.

Inledning. Välvilja och betydelsen av begreppet välvilja är inte självklar. Därför har amorism® egen definition av begreppet välvilja, se avsnittet Förklaring av välvilja. Jag tror att välvilja omtalas i konfucianism som rén. Men jag vet inte om de menar välvilja, empati, och/eller humanitet. (Enligt amorism är välvilja och empati två olika företeelser. Amorism har definierat att begreppet medkänsla är tydligare än begreppet empati. Det humana är inte alltid rättfärdigt. Humanitet är inte ett tillräckligt tydligt begrepp.) Konfucianism är en kinesisk religion/filosofi som grundades före Bibeln skrevs. Konfucianism grundades av en man som hette Konfucius. Han levde år 551–479 f.Kr.. [Välvillighet är (enligt mig) det substantiverade adjektivet i begreppet välvilja. Välvillig och välvillighet betyder alltså att vara välvillig, alltså att ha välvilja.] Jag och amorism menar att all äkta kärlek präglas av välvilja. Det som inte präglas av välvilja är inte kärlek. Därför skriver jag ofta välvilja (kärlek); alltså välvilja främst och kärlek inom parenteser.

Begreppet välvilja nämns inte i Bibeln. Men liknande begrepp används i Bibeln. I Bibeln uttrycks välvilja med flera ord, ungefär "jag gläds åt er framgång", vilket kan åsyfta välvilja. Även  andra formuleringar används, som kan åsyfta välvilja. Välvilja heter på latin benevolentia. Jag tror att begreppet/ordet benevolentia fanns på Jesu tid, men vet inte. Den katolske världsberömde "italienske" filosofen Thomas av Aquino sade på 1200-talet: "kärlek är att vilja någon väl". Han refererade till den världsberömde filosofen Aristoteles, som levde ca 300 år f.Kr.. På 1700-talet tror jag att den världsberömde tyske filosofen Immanuel Kant sade ungefär att "Välvilja är den viktigaste dygden. Välvilja är viktigare än alla andra dygder". Men jag har inte sett om eller exakt hur Kant har skrivit om välvilja. Begreppet välvilja heter på tyska Wohlwollen och på latin benevolentia. Trots det har begreppet välvilja varit relativt ovanligt. Många icke-amoristiska artiklar om kärlek nämner inte välvilja. Jag (biskop Fredrik) och amorism har troligen varit och är troligen pionjär med att betona och ännu tydligare definiera det viktiga (och unika) begreppet välvilja. Om de rätta definitionerna (amorism) används så förstår man att välvilja och mitt begrepp kärleksdrift är viktiga begrepp. Begreppet välvilja förklaras även i våra trosbekännelser och i boken Amorism. Vi är troligen den första läran och religionen som nämner välvilja och kärlek i sina trosbekännelser; däri förklarar vi vad dessa två begrepp betyder enligt mig och amorism.

I Sverige år 2012 grundades samfundet Amoristerna, kyrkan för amorism. Grunden för amorism (läran och terminologin) är en förbättring av tidigare förklaringar av ord/begrepp. Lära/terminologi behövs för att definiera och förklara (välvilja och några andra) begrepp tillräckligt tydligt så att missförstånd inte uppstår. Om fel definitioner (och fel terminologi) används förstås inte begreppet välvilja tillräckligt bra. (Amorism är även en enhet av flera viktiga begrepp och deras förklaringar. Amorism menar att många begrepp har viktiga sammanhang. Man kan alltså även kalla amorism för ett paradigm, en samling av viktiga förklaringar.) Det viktigaste begreppet i amorism är välvilja, närmare bestämt total välvilja. Amorism (läran) kallar total välvilja för amorism. Amorism menar att välvilja är grunden i all äkta kärlek. Kärlek innebär välvilja. Men kärlek är även förverkligad välvilja. Inte heller sådant är självklart. Men det nämns i trosbekännelsen och förklaras i boken, se referens 1 och 2. Begreppet välvilja (eller välvillighet) har numera även av vissa andra föreslagits att ingå i psykologins femfaktormodell (Five Factor Model). Men jag säger att enligt amorism (och senaste trosbekännelsen) är välvilja ett vidare begrepp än det som femfaktormodellen beskriver. Den befintliga femfaktormodellen kan vara bra. Men den (eller de) beskriver endast handlingar, handlingssätt. Sådant måste enligt amorism inte alltid avslöja vilka önskningar och drifter som människor har. Ty enligt amorism är välvilja önskan och drift, vilket kan vara svårare att mäta än handlingar. (Egentligen finns flera olika femfaktormodeller och andra modeller.) 

Amorism är överlägsen,
unik och ny lära.

Amorism är inte beroende av förklaringar om andra filosofier, läror och religioner. Andra som nämns i artikeln nämns enbart för att visa att vissa likheter och skillnader kan finnas. Amorism är nämligen en självständig filosofi. F.ö. boken förklarar även vad religion och många andra begrepp betyder. Ni kan även finna en länk nedan om religion. Den behövs ty många har inskränkt/otillräcklig förståelse för begreppet.

Amorism är inte beroende av förklaringar om Gud. Därför kan även ateister vara amorister. Men amorism är öppen för viss teologi. Amorism menar att Gud (om han finns) är helhjärtad amorist, alltså har total välvilja till alla. Amorism motiverar detta med alla goda möjligheter som finns. Läran menar att amorism är perfekt välvilja. Men troligen är ingen, inte ens Gud, perfekt i allt annat. Men rättfärdiga är åtminstone helhjärtade amorister. De har alltså fullkomlig/ perfekt/ total välvilja. Det är övermod att tro att man kan vara perfekt i allt annat. Lär mera av boken. Trosbekännelsen sammanfattar. Se referens 1 och 2.

Ett tecken på att någon har otillräcklig förståelse är att många talar om gärningar, och tror att vissa, specifika gärningar är bevis på att någon har välvilja. Och att om man inte gör sådana gärningar så tror de felaktigt, nämligen att man inte har välvilja. Men amorism förklarar att det ofta inte går att byta ut begreppet välvilja mot kärlek, barmhärtighet, godhet, respekt, artighet eller vissa specifika gärningar. Men amorism kan ibland förverkligas som sådant. Enligt amorism är välvilja åtminstone ett frö till förverkligande av mera kärlek. Amorism menar att välvilja, alltså det nämnda kärleks-fröet kan främjas genom utbildning, meditation eller bön. Boken Amorism förklarar dessa begrepp. Och skillnader och likheter mellan dessa begrepp. Amorism förklarar över 100 viktiga ord/begrepp. Amorism är ett nytt paradigm, en samling av viktiga förklaringar. Stöd mig Fredrik så skriver jag ännu bättre böcker och artiklar, se länk nedan om Ekonomi.

Förklaring av välvilja

Att enbart tala om kärlek/godhet/välvilja är inte självklart. Därför missförstås sådana begrepp ofta, även om somliga inte inser det eller inte erkänner det. Tro inte på dem som säger att man inte behöver utbilda om sådant. 

Amorism definierar välvilja (och kärlek) som: att till någon önska liv och lycka; och att önska att motverka ofrivilligt lidande. Citat från referens 1 och 2. Referens 2 är boken Amorism. Den förklarar även vad lycka, lidande, önskan och vilja är.

Amorism menar att välvilja är viktig förutsättning för att liv och samarbete ska bli på bästa sätt. Amorism menar att välvilja kan främjas genom utbildning, meditation och bön. Amorism menar även att välvilja inte måste innebära att man håller fred med den man vill väl; välvilja måste inte innebära gillande. Amorism menar även att det finns tre olika sorters välvilja/ kärlek/ godhet. Det är 1. egoism (är naturligt), 2. grupp-egoism (är naturligt) och 3. amorism (är ädlast). Det är viktigt att förstå att dessa tre olika sorters välvilja/ kärlek/ godhet finns. Alla (som inte är psykopater) har åtminstone egoism och gruppegoism. Det är nödvändigt, även om många inte inser eller inte erkänner det. Olika personlighetstyper har olika mycket av de tre nämnda sorternas välvilja/ kärlek. Amorism betonar även att det finns två olika sorters egoism och gruppegoism, nämligen rättfärdig respektive orättfärdig. Jag och vi kände oss tvungna att grunda ett nytt samfund för att utbilda mänskligheten, världen rätt om det ovanstående i detta stycke. Välvilja är ett begrepp som nämns alltför sällan. Amorism menar att välvilja och kärlek är en av de viktigaste egenskapen i varje varelse. Världen behöver bli påmind om och bättre utbildad om välvilja. Därför behövs amorism (läran). Amorism är den högsta och heligaste sortens välvilja. Amorism menar även att det är amorism (total välvilja) som är grunden i rättfärdighet. Orättfärdighet är att inte ha amorism (total välvilja). Synd är att (frivilligt) förkasta amorism. Amorism kan alltså förklara även för ateister vad begrepp som rättfärdighet och synd betyder. Amorism måste alltså inte blanda in Gud i sådan förklaringar. Ni kan läsa sammanfattning om välvilja, kärlek, rättfärdighet och amorism i trosbekännelsen, referens 1. Troligen har amorism den första eller enda trosbekännelsen som nämner begrepp välvilja och kärlek. Detta är oerhört viktiga begrepp. Boken Amorism förklarar ännu mera, referens 2. 

Amorism är pionjär

Jag har hittills (september år 2016) inte hört någon annan lärare eller lärobok förklara lika bra som amorism och boken. Amorism förklarar att välvilja är ett oerhört viktigt begrepp. Tyvärr förstår många inte det. Men amorism och boken förklarar. Jag tror att världen blir bättre om man talar mera om välvilja och amorism. Amorism är inte beroende av Bibeln och Jesus. Välvilja och kärlek är inte alltid lätta begrepp att förstå tillräckligt. Tack vare det som uttrycks i boken Amorism tror jag mig nu förstå ännu bättre varför Jesus klagade på lärjungarna. Han klagade på att många som hade varit med honom (även under längre tid) inte förstod honom tillräckligt. Jesus bad t.o.m. Gud om att "Helig ande, Hjälparen" ska komma och förklara för att församlingar, världen och lärjungarna ska förstå. Jag tror att de som inte förstår amorism, de förstår inte vad Jesus menade. Jag tror att Jesus hade varit besviken även nuförtiden på andra församlingars och andra "kyrkors" och andra religioners utbildning om viktiga begrepp. Jag nämner avancerade begrepp (välvilja, kärlek, barmhärtighet, respekt m.fl.). Dessa begrepp behöver rätt filosofi/förståelse och noggranna förklaringar för att förstås rätt. Många kan förstå rätt, om god och tillräcklig filosofi finns. Amorism har detta. Men många andra filosofier eller förklaringar är otillräckliga. Amorism har en egen trosbekännelse som förklarar och sammanfattar. Boken Amorism förklarar ännu flera ord/begrepp.

Ända till grundandet av amorism är det endast amorism som har (officiell) trosbekännelse som nämner begreppen välvilja och kärlek. Jag har inte hört om någon annan församling, kyrka eller religion som talar tillräckligt bra om välvilja. Oftast nämns inte begreppet välvilja. Amorism är god filosofi och god grund för att bygga goda samhällen. Amorism har en unik samling av ca 15 viktiga dygder. De finns i trosbekännelsen. Amorism förklarar dygderna. Men amorism betonar att läran är kravlös. Alltså krävs inga dygder. Det skiljer amorism från politik och krav-religioner.

Länkar till artiklar som förklarar ännu mera

A) Förverkligad välvilja, amoristisk definition: Förverkligad välvilja.

B) Total välvilja, amoristisk definition: Total välvilja.

C) Kärlek, amoristisk definition: 1. Kärlek. 2. Olika "sorters" kärlek. 3. Allkärlek och universell kärlek jämförs med amorism.

D) Det kan vara stor skillnad på konflikter, om de är välvilliga eller ovälvilliga: Olika sorters konflikter.

E) Enligt amorism bygger rättfärdighet på total välvilja, amoristisk definition: Rättfärdighet. Artikeln är viktig. Ty det finns olika definitioner av rättfärdighet. Amorism har definition som man inte behöver tala om Gud. Ty Gud kan vara ett otydligt begrepp som ofta missbrukas.

F) Lycka, amoristisk definition: 1. Lycka, 2. Total lycka.

G) Många har alltför enkel syn på vad religion egentligen är. Därför saknar många ord för läror som prioriteras av somliga människor. Men med amorismens definition av religion kan man sätta ord på viktiga/prioriterade filosofier, vi kallar dem för religioner: Religion.

H) Amorism är en ny filosofi, en föregångare följande artikel visar några exempel: Länk: Amorism educates the world.

I) Egoism m.m. förklaras (på nytt sätt) av amorism: Egoism.

Referenser och Länkar 

Symbol för amorism®
och Amoristerna.

till några (av de hundratals) artiklarna på www.amorism.cc. I en av länkarna kan du läsa om boken Amorism och gärna även köpa den. Även artikel om hur du ger gåvor till Amoristerna. Lista över länkarna, klicka här: Dessa länkar förklarar mera om amorism.

Vänliga hälsningar till alla från Fredrik och Amoristerna!

Jag är filosofen, grundaren och ledaren (biskop) i Amoristerna, kyrkan för amorism®.